Tillbaka till Malmö IP efter många timmars bussresa till vår bortamatch mot AIK.
Under resan till Solna började min fotbollshjärna tänka positivt. Trots att jag veckan innan sett AIK göra en kanonmatch mot MFF, tänkte jag att vi nog skulle kunna få med oss några poäng tillbaka till Skåne.
Väl framme på AIK:s hemmaarena möttes vi av stormvindar och ett begynnande busväder.
En liten parentes – Skytteholm, där matchen spelades – väckte många minnen från 80-talet, då jag var tränare i Vasalunds herrlag och hade Skytteholm som arbetsplats.
Men det här ska inte handla om mina gamla minnen, utan om matchen mellan AIK och Rosengård.
När matchen startade hade jag en bra känsla av att det skulle bli en jämn och spännande tillställning. Men oj, vad fel jag hade!
Efter en slarvig passning kunde AIK ta ledningen med 1-0 redan efter 18 minuter. Därefter kom Rosengård aldrig riktigt in i matchen och var inte nära att hota hemmalaget, även som det dröjde till slutminuterna innan AIK kunde fastställa slutresultatet till 2-0. För övrigt ett mål som var solklar offside.
Det är bara att konstatera att Solnalaget gör en fantastisk säsong. De spelar med fart och självförtroende och har några riktigt intressanta talanger i laget. AIK är dessutom det enda laget som har besegrat årets svenska mästare Häcken. För visst säkrar Häcken SM-guldet i nästa omgång.
Självklart var vi alla besvikna efter matchen. Vi tyckte att vi gör en svag insats och kommer inte upp i samma nivå som i segermatchen mot Vittsjö. Samtidigt mötte vi ett lag som inte bjöd in Rosengård i matchen.
Ärligt talat var jag ganska kritisk i den första text jag skrev när vi hade påbörjat hemresan med bussen. Men efter att sett om matchen tvingades jag tänka om och skriva om delar av texten.
För när jag tittade en gång till kunde jag konstatera att Rosengårds spelare stod upp under samtliga 90 minuter och aldrig vek ner sig. Vi mötte helt enkelt ett bättre lag för dagen.
Vi kan ändå konstatera att vi ligger kvar ovanför kval- och nedflyttningsstecket, tack vare bättre målskillnad.
Nu återstår tre omgångar; Växjö och Hammarby på Malmö IP, följt av den sista omgången borta mot BP.
På lördag kommer Växjö till Malmö IP, och då kan mycket avgöras.
I nuläget är Växjö fem poäng efter Rosengård. En seger är ett måste för Smålandslaget om de ska ha en chans att klara sig kvar i serien.
Jag såg Växjö göra en kanonmatch i fredags, då man höll 1-1 mot Häcken ända till slutminuterna. Då kunde Häcken avgöra genom en straffspark och ta ett steg närmare SM-bucklan.
Men hur tänker jag själv inför de tre avslutande omgångarna?
Jag har själv upplevt liknande dramatik under alla mina år inom både herr- och damfotbollen.
Min erfarenhet är att det ofta är små marginaler och tillfälligheter som avgör matcher när lagen spelar med kniven mot strupen och måste vinna.
Men en sak brukar vara särskilt avgörande – att laget har spelare som vågar kliva fram och ta ansvar.
Spelare som visar mod, vågar ta initiativ och inte ägnar sig åt alibifotboll i hopp om att någon annan ska slå den avgörande passningen.
Ni kanske minns hur Hanna Andersson klev fram förra året och gjorde tre mål mot Linköping och avgörande omgången.
Nu får vi hoppas att någon spelare gör samma sak även i år och kliver fram när det behövs som mest. För det är precis vad Rosengård behöver!
Som vanligt behöver vi allt stöd vi kan få från våra supportrar. Därför hoppas jag att vi ses på lördag!
Avspark kl 15.00 på Malmö IP
Vi ses väl där?